En av Linkmaskans initiativtagare har lämnat oss. I början av Augusti avled Elisabeth efter en kort sjukperiod. I Elisabeth har vi förlorat en varm och omtänksam stickkamrat och även en motor och pådrivande kraft i vårt arbete.
Det var på Stickas! årsmöte 2006 när ordföranden uppmanade deltagarna att bilda lokalföreningar som jag och Elisabeth beslöt att Linköping behövde en lokalförening. Namnet Linkmaskan var tämligen enkelt att bestämma och att man kan lägga in fler betydelser i namnet är en trevlig effekt.
Av alla saker som Elisabeth har tagit initiativet till och drivit är detta ett litet urval:
Vi har haft ett stånd i Gamla Linköping under hantverksmarknaden för att visa stickning och göra reklam för Sticka!, kaffe och bulla var naturligtvis medtaget så att stickare kunde få sig en fika och känna på hur ett stick-kafé gick till.
När stickkompisar från Stockholm skulle till Östergötlands Ullspinneri så möttes dom av fika och Linkmaske-kamrater och vi har varit på tågstickningar.
För att inte tala om att stickkafeer kom igång, men det var långt innan Linkmaskan var bildad.
Många av Elisabeths kommentarer var underfundiga, dubbelbottnade och finurliga. När man t.ex. behövde repa upp en bit så kunde man höra "att alla maskor har rätt att stickas två gånger".
Till hennes begravning gjorde vi kransen på bilden av stickade blommor, med bidrag från stickvänner både från Linköping och andra delar av landet.
